Top Ten Depeche Mode songs

Nu när min kära blogg äntligen fått ett bra ansikte utåt så kommer det poppa upp en hel del nya kategorier här. "Soundtrack of today" invegs tidigare ikväll, nu är det dags för "Top Ten". Här kommer jag med jämna mellanrum gör en topp 10-lista med lite olika teman (har ni några önskemål, just let me know).
Med tanke på min Depeche-mani just nu (jag lovar att jag kommer lugna ner mig efter spelningen) så tänkte jag att dom kunde få äran att vara först ut.

Depeche Modes 10 bästa låtar

10. Master and servant

DM goes naughty! Det kan ju inte bli annat än bra.

9. Stripped
Otroligt stämningsfylld låt som man aldrig tröttnar på. Kent har för övrigt gjort en grymt bra cover.

8. Suffer well
Ett intro som låter som Alice in Videoland - redan där blir man fast. Det bästa dom kläckt ur sig på många år.

7. A question of time
Underbar basgång. Grym synthslinga. En egentligen ganska obehaglig låt som verkligen slår sig in märgen.

6. Waiting for the night
En låt man sätter på repeat när man ska sova och drömmer sig bort till. En av få DM-ballader som tilltalar mig.

5. Photographic
En riktigt dansgolvs-hit! Personligen föredrar jag dock Some Bizzare-versionen framför Speak & spell-versionen.

4. Just can't get enough
DM's flaggskepp, synthpop när den är som allra bäst. Den som kan stå still när denna spelas måste vara både tondöv och dum i huvudet. You just can't get enough!

3. Enjoy the silence
När jag gifter mig vill jag ha Enjoy the silence som "bröllopsmarsch". Enough said.

2. Shake the disease
Jag vet inte varför jag tycker om Shake the disease så mycket, men den har verkligen etsat sig fast i mitt huvud.

1. Blasphemous rumors
Det är inte många låtar som ger mig rysningar. Denna gör det. Varje gång. Med en text som får vem som helst att börja gråta och en refräng som kan vara en av dom bästa som någonsin skrivits så är det helt klart DM's absolut bästa låt.


Det var inte helt lätt att rangordna låtar såhär och skulle jag göra om det om någon vecka skulle det säkert se lite annorlunda ut. Det beror ju trots allt lite på humör och omständigheter :) Men överlag kan jag ju säga att jag föredrar det synthpopiga, kommersiella, publikfriande DM. Och det står jag för.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0