SOUNDTRACK

Nu måste jag bara få uttrycka lite irritation här. Carola tillsammans med The Ark på scen, hur i helvete gick det till? Det finns få människor som jag känner sån motvilja mot som Carola, jag tål bara inte människan! Och att nu tvingas se och höra henne framföra underbara Calleth You, Cometh I med mina husgudar...nej, det är bara för mycket. Nu kommer jag aldrig kunna känna lika starkt för den låten igen. Nej, fy fan säger jag bara!!

Mina bloggpauser blir allt fler och längre... Skulle tro att det är mitt undermedvetna som försöker göra mig uppmärksam på att det här med bloggande inte är min grej egentligen. I alla fall inte ambitiöst, publikfriande bloggande. Och nu när det är sommar ute så pockar inte datorn på så mycket uppmärksamhet längre så ni får stå ut med tystnaden ibland.

Så, vad har hänt sen sist?
Först och främst har det ju blivit sommar, bara sådär! Och med tanke på hur dom de svenska somrarna brukar se ut så har det nog blivit höst när det är min tur att gå på semester om så där drygt 3 veckor. Så typiskt!

Midsommarafton tillbringades ju som bekant på lite nordligare bredgrader där vi bevittnade när Jill och Kristoffer blev man och hustru. Det var jättefint och trevligt på alla sätt och vis. Men det känns lite konstigt att man börjar "gifta bort" sina vänner nu... Jag känner mig lite för ung för det!
Lördagen försvann i lättjans tecken och söndagen ägnade vi åt att hjälpa Erik och Elina att flytta. Det var ju sådär kul när temperaturen började närma sig 28 och grader hiss saknades... Och jag har haft stans träningsvärk i lår och överarmar i två dagar nu, känner mig som 80årig reumatiker ungefär.. Men förhoppningsvis får vi igen detta om 2 månader.

Och ja, utöver detta är det ju då jobb jobb jobb som gäller. David har tagit en veckas semester nu och befinner sig i Tidaholm, jag är bara måttligt avundsjuk på det... Och systeryster drog iväg till Peace and love idag, jag måste erkänna att mitt festivalhjärta gråter lite av längtan nu faktisikt. Det kommer kännas väldigt konstigt när Arvika drar igång... Tomt... Någonting säger mig att det blir festivalande nästa år igen!

Ja, sådär ja. Då har jag uppdaterat er, och även mig själv (ibland rusar dagarna förbi så fort att jag knappt reflekterar över vad jag gör) lite. Förhoppningsvis dröjer det inte så länge till nästa gång, jag har ju bland annat en skivrecension på G...

Efter två mindre ansträngade jobbdagar (introduktion av nya syrra på jobbet = hon sköter jobbet och jag håller mig bakgrunden och svarar snällt på frågor vid behov) så har jag nu långledig helg, me like!
Imorgon är midsommar och i år hoppar vi över det till förmån för Jill och Kristoffers bröllop :) Just nu pågår förberedelser för fullt här hemma. Det har tvättats och strukits kläder och nu färgas det hår och näst på tur ska det målas naglar. Pjuh. Vid 9-tiden imorgon bär det av mot nordligare breddgrader och en heldag i kärlekens tecken. Och jag får träffa mina underbara flickor som jag inte träffat på evigheter!

Nu ska jag synda med chips och cola i väntan på att färgen ska sköljas ur. Tjingeling!

....det är en helt fantastisk sommardag ute och den ska jag slösa bort på jobbet. Känns ju lagom motiverande. Måtte vädret hålla i sig till helgen, känner för att ta årets premiärdopp i Mårn på lördag.

Är precis hemkommen från en underbar sommarkväll på Kråkvilan med ett stort leende på läpparna. Vargarna vann ikväll över Lejonen med härliga 56-40! Äntligen känns det som att det har vänt och att vi är på G igen. Vi har ju trots allt ett SM-silver att försvara :)

Efter ett par års ofrivillig frånvaro från speedwayarenorna så är jag nu återigen ett helhjärtat Vargfan.
Min karriär som speedwaysupporter började för över 20 år sedan. Enligt pappa var jag inte många år gammal när jag första gången besökte en speedwayarena och från sådär 7 års ålder blev Kråkvilan i Norrköping mitt andra hem. Under drygt 12 års tid (hela grundskolan samt gymnasiet) var jag och pappa på plats så gott som varje hemmamatch samt de bortamatcher som var inom vettigt avstånd, i både vått och torrt. Lite regn var inget som stoppade oss inte, jag har kurat under ett paraply iklädd vinterjacka mer än en gång... Och vilka fina minnen man har - först Jimmy Nielsen och Jason Crumps framfart och senare Crump och Jason Lyons. Vi älskade dom och fick så otroligt mycket tillbaka.
Och på lördagarna var det GP-matcherna som gällde. Jag har många fina minnen från husvagnssemestrar då vi satt bänkade framför tv:n i förtälet och högljutt hejade fram först Jimmy Nielsen och sedan Jason Crump och svor när den eviga Tony Rickardsson vann gång på gång...

När jag flyttade till Eskilstuna för fyra år sedan så försvann speedwayen ur mitt liv. Det var inte så enkelt att ta sig till matcherna längre och jag tappade kollen på GP-cirkusen också. Inför förra säsongen blev jag Norrköpingsbo igen men mitt jobb som innebär att jag jobbar en del tisdagskvällar gör tyvärr att besöken på Kråkvilan inte blir så många som man kan önska. Men intresset har helt klart flammat upp igen, kan jag inte vara på plats så sitter jag bänkad framför datorn och speedway.nu istället. Och jag börjar komma ikapp med GP-speedwayen också...

Mycket har hänt under dom här åren som har gått. Svenska Elitserien är inte så svensk längre, till och med Vagarna som så länge höll hårt på att fostra egna förare och satsa på dom har nu ett lag som består av ett gäng polacker och britter. Och en svensk reserv... Och Kråkvilan heter inte längre Kråkvilan utan Ica Maxi Arena, precis som så många andra arenor som fått döpa om sig efter stora sponsorer. Och visst har ölburkarna och "huliganerna" även hittat till oss nu, även om mys- och familjestämningen fortfarande är stark. Och visst ställer vi nog större krav på våra lag. Förr var det mycket kärlek, oavsett hur det gick och det var ömsesidigt. Idag verkar allt handla om titlar och pengar...

Förra året blev verkligen den stora höjdpunkten hittills - SM-silver! Det hade verkligen ingen kunnat ana eller hoppas på vill jag lova. I år har vi startat säsongen dåligt men nu har det äntligen börjat vända. Efter två kanonmatcher nu senaste veckorna så börjar jag hysa hopp om en final i år igen. Och jag ska göra vad jag kan för att heja fram "mina" fantastiska grabbar dit!

Idag skrev vi på kontraktet för lägenheten. Det känns förbannat bra men samtidigt lite ledsamt för det innebär ju att jag om drygt 2 månader lämnar mitt älskade Norrköping igen. Och den här gången blir det nog verkligen för gott. Jag älskar att bo här - en lagom stor stad med mycket grönska, fina miljöer, trevliga människor och så mycket minnen...
Jag har haft 2 år på mig att anpassa mig till min nya hemstad, Linköping, jag har ju enda sedan jag träffade David varit inställd på att flytta dit, men det känns inte som hemma och kommer nog inte göra det ens när jag bor där på heltid. Jag kommer alltid längta hem till promenaderna och Halvars glasskiosk...

God morgon! Eller kanske god middag snarare... Verkar som att jag ännu inte riktigt är i kapp med sömnen, skulle gärna sova ett par timmar till. Ska strax inta lite frukost och peppa upp mig inför en kväll på jobbet. Känns väl sisådär, de senaste dagarnas ledighet har gett mig lite semesterförsmak. 4 långa veckor kvar....


Och så kan jag meddela att jag var duktig och faktiskt tog en kvällspromenad igår! Det blev en sväng genom T1 för att spana in våra blivande kvarter. Det lindrade dock inte rastlösheten speciellt mycket. En timmas promenad och en timmas läsning och ändå hade jag svårt att koppla av och somna. Ska jag vara såhär hela sommaren nu så kommer jag bli tokig!

Nu -frukost.

David är iväg på fest ikväll för att fira att en av hans arbetskamrater nu är halvvägs genom sitt doktorerande. Jag valde att stanna hemma eftersom att jag inte riktigt kände för att lyssna på deras jobbsnack hela kvällen, så istället har jag häckat i soffan med onyttigheter. Och rastlöshet. Jag börjar snart klättra på väggarna! Står i valet och kvalet mellan att dra på mig joggingskorna och ta en rask promenad eller krypa ner i sängen och läsa. Det borde bli det förstnämda men det lutar åt det sistnämda, lat som jag är.
Jag börjar bli orolig att jag kommer att ha svårt att sova igen dessutom. Jag är alldeles för uppspelt just nu - lägenheten och Turkiet-resan, så mycket kul och så lång tid kvar. Jag blir tokig!

Att jag är världens segaste människa visste vi ju redan. Så här kommer, sådär drygt en vecka senare, lite bilder från förra fredagens utekväll med mina fantastiska arbetskamrater :)
Vi inledde kvällen på Pitcher's med mat och lite för mycket drinkar. Och shotar... Vid 24-tiden droppade halva gänget av och vi 4 som återstod begav oss ut på äventyr till NN. YES, jag fick med mig 3 av mina arbetskamrater till NN, helt galet! Haha! Det blev riktigt lyckat och dom trivdes förvånansvärt bra där :)
Jag är så glad att jag har sånna toppenbra arbetskamrater som jag har. Vi har verkligen kul tillsammans, både på och utanför jobbet.

Kvällens look

Det blev ganska många Rosa Pantern...

Drink like a nurse!

NN-gänget minus Anna

Ja, då ska väl även jag uttala mig angående det faktum att kent om knappt 2 veckor släpper sitt nionde studioalbum "En plats i solen". Och vad ska man säga - självklart blev jag mycket glatt överaskad av denna nyhet! Jag har under våren gått runt med ett litet orosmoln i magen och varit rädd att kent skulle tacka för sig nu, och även om jag tycker att dom tappat stinget lite nu på senare så känner jag mig långt ifrån färdig med dom. Nej, en skiva till ville jag åtminstone ha och det fick jag. Och att det inte ens tog ett år sedan senaste skivsläppet känns ju smått otroligt. En riktigt trevlig sommarpresent!

I samband med att nyheten om skivsläppet kom häromdagen så släpptes också den första (dubbel)singeln Gamla Ullevi / Skisser för sommaren. Jag har lyssnat genom bägge låtarna ett antal gånger nu och jag får väl tyvärr säga att jag är lite besviken. Gamla Ullevi har det nya elektroniska kent-soundet som jag inte riktigt tycker om och varken text eller melodi sätter sig speciellt bra. Och Skisser för sommaren kan vara en av de sämsta kent-låtar jag hört! Riktigt lam  och entonig i mitt tycke och "lalalalala"-refrängen är bara fånig.

Jag måste säga att jag är rädd att resten av skivan inte heller komma hålla någon högre klass. För hur har dom hunnit fixa fram dessa låter egentligen, mitt under vårens turné? Är det leftover-låtar som inte riktigt höll måttet till "Röd" eller har dom på rekordhastighet skrivit, repat och spelat in skivan?
Jag hoppas innerligt att jag är onödigt pessimisstisk nu och att jag den 30 juni kommer ha stort leende på läpparna när skivan snurrat sitt första varv hemma hos mig. För som sagt - jag är inte färdig med kent ännu.

Nu har det varit väldigt tyst här senaste dagarna, jag vet. Men det har sina anledningar.

Insomnian jag drabbades av i helgen fortsatte under början av veckan. Jag tror jag sov ca 3 timmar natten måndag - tisdag och det är ingen höjdare när man ska gå upp 05:30 för att jobba.. Jag var ett riktigt vrak på jobbet. Gjorde administrativt arbete hela dagen och kunde inte koncentrera mig för fem öre. Så när det äntligen var dags att få bege sig hemåt frågade jag min chef om jag kanske kunde få semester dagen efter (igår alltså) och tänk det fick jag! Och jag sov som en stock natten till igår, bara vetskapen om att inte behöva gå upp kl 05 gjorde att jag somnade så fort jag la huvudet på kudden ungefär. Så efter 13 (!!) timmars sömn kände jag mig riktigt fräsch igen igår :)
Dagen tillbringades först i Skärblacka. Sedan tog jag, mamma och pappa motorcyklarna och drog ut på en sväng för att slutligen landa på Kråkvilan (i mina ögon kommer det alltid vara Kråkvilan... Maxi Arena - vad är det för trams!?) för lite härlig speedway. Det blev säsongspremiär för min del och det kunde inte vara bättre - sol, vämre och säsongens första seger! Som vi har väntat på den. Nu börjar killarna se ut som dom gjorde förra året. Det blev en riktigt bra dag med andra ord.
Och idag har jag min ordinarie lediga dag så nu kommer jag vara fit for fight i helgen.


Och så kan jag till min stora glädje meddela att jag kommer att bli sambo och Linköpingsbo från och med första september! Vi fick lägenheten som David var och tittade på häromdagen. Jag är så glad så att jag gråter glädjetårar! Hela den här flyttgrejjen har ju känts så hopplös nu sista månaderna och så bara poff löser sig allt på bara ett par veckor - galet! Så snart är det dags att bo i flyttkartonger igen.

Strax ska jag bege mig mot Linköping. Tänker nog tillbringa kvällen på Davids balkong med en bra bok för att fira att livet ser ljusare ut igen.

Jag är verkligen inne i en svacka för tillfället. Humöret är i botten, jag är jättetrött och sover urkasst på nätterna och har ingen aptit. Dessutom har Davids förkylning nu så smått börjat inta mig. Man kan ju gråta för mindre..
Som tur är så blir det med administrativt jobb för mig nu närmsta dagarna så förhoppningsvis kommer jag ikapp mig själv snart. Och det är 5 långa veckor kvar till semestern...

Idag var David och tittade på en lägenhet hos oss. Den var enligt honom fin och bra på alla sätt så vi har sagt att vi är intresserade så nu håller vi alla tummar vi har för att vi får den! Det verkar som att vi bland dom 3 främsta vad gäller köpoängen iallafall så det ser rätt ljust ut... Men jag vågar verkligen inte hoppas för mycket än!
Skiter sig den här lägenheten så kommer det se rätt mörkt ut igen och det lutar åt att jag då flyttar in hos David i väntan på den perfekta lägenheten. Det kommer bli trångt men jag (vi) är mer är måttligt less på situationen som den är just nu...

Den välkända söndagsångesten är på besök igen. Tankar som snurrar runt i huvudet och gör mig yr. Det är ett sånt enormt bakslag. Man tror att man kommit så långt, att man utvecklats, blivit starkare, och så bara poff är man nästan tillbaka på ruta ett igen. Det värsta är att jag inte vet om jag vill veta eller inte, egentligen. Jag inbillar mig att jag vill det och att jag kan hantera det men innerst inne tvivlar jag. Det bästa är kanske bara att fortsätta vara naiv och glömma och hoppas att det faller i glömska igen?
Varför kan inte livet bara vara enkelt för?


Hade tänkt att pigga upp mig med att ladda upp lite bilder från i fredags men jag hade visst inte fått med mig kamerasladden, så typiskt! Så ni får bilder och redogörelse på tisdagkväll istället.

Jag har nu lyckats slösa bort nästan en hel ledig helg på ingenting... Igår låg jag däckad i soffan/sängen hela dagen, bakfull och glad... Idag sov jag till 13:20 (!!!!!) så nu är ju hela den här dagen förstörd också. Bläh. Ska snart trampa ner till stan och köpa lite hårspray så jag får något vettigt gjort idag i alla fall...

Det som känns tristast är att jag och David inte riktigt fått tid för varandra sedan han kom hem från Prag. Igår mådde jag illa så fort han petade på mig och idag är han på figursspelsturnering hela dagen. Känns inget kul alls :(

 

Fredagen var mycket lyckad dock, men jag återkommer om det :) Typiskt att bara att man alltid ska springa in i folk man absolut inte vill träffa när man har som roligast...

Så var nätterna avverkade för den här gången. Dom sista två blev lite mer kaotiska än dom tidigare, iallafall under ett par timmar, men förflöt ändå ganska smärtfritt.

Ikväll är det partyparty! Först afterwork med bästa arbetskamraterna och efter det ska jag försöka ta mig iväg till NN. Är riktigt pepp! Satsar hårt på att ligga däckad hela dagen imorgon...

Och så lite glada nyheter - för det första har jag fått fast anställning from 1 september! Känns riktigt bra :) 
Och på måndag ska vi (eller ja, David, jag jobbar...) på lägenhetsvisning! Jag vågar dock inte hoppas allt för mycket på att vi kommer få den... Men det känns verkligen som ett steg framåt att iallafall få gå på visning :)

Nu ska jag hälla i mig ett par cider, hoppa i skorna och vartefter bege mig ner mot stan. Tjing!


 

Laddar återigen för nattjobb, nu är det bara två nätter kvar för den här gången. Den här nattperioden har känts ovanligt tung, antar att det beror på att det varit så fruktansvärt lugnt.. Får hoppas på lite mer action i natt, I need that!
Appropå jobb så firade jag 3 år som sjuksköterska igår! Det är inte klokt vad tiden har gått fort....

Idag har jag fått massage igen. Nu börjar vi få lite fason på min rygg, det känns riktigt bra. Den här gången var det faktiskt riktigt behagligt, stundtals höll jag på att somna.. Det är ju ett bra tecken. Om 3 veckor är det dags igen, lika bra att köra hårt ett tag nu så vi får loss alla knutor :)

Ja, som bekant har ju mitt bloggande varit ganska halvtaskigt sista tiden. Jag har haft en liten vårdepression och inte riktigt haft ork. Men nu tycks humöret ha vänt och jag ska försöka lägga ner lite mer tid här igen.

Det var ju ett bra tag sedan jag la upp några egobilder, så here we go! Hårfärgningsförsök nr 2 gick bättre så nu är jag (delvis) redhead igen! :) (Dock inte så röd som jag hade velat... Rött verkar inte direkt vara på hårfärgsmodet just nu så det var inte lätt att hitta nån bra nyans. Jag saknar Wellas Viva pure red! Den serien verkar inte tillverkas längre?)

Och såhär ljushårig var jag när jag kom hem från frissan förra veckan...

Idag fick jag börja dagen med att andas hästluft och pussa på hästmule. En kanonstart på dagen med andra ord :) Nu när alla hovar är hela igen så hoppas jag på att kunna rida snart, men eftersom att jag inte suttit på hästryggen på ett halvår (!!!) så får Emma allt rida av henne ordentligt först... Men om ett par veckor kanske :)

Resten av dagen kommer bli slapp. Hoppas på att regnet fortsätter sig att hålla undan så vi kan gå på speedway ikväll! Jag har ju inte varit på en enda match hittills i år så jag hoppas hoppas hoppas.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen - Ultravox's videos är helt underbara! Och för varje dag som går blir jag mer och mer Ultravox-frälst <3

 

Då David flytt landet för en veckas öldrickande (officiellt är det en konferensresa...) i Prag och mamma har sin gräsänkevecka så har jag flytt stan till förmån för Skärblacka och lite "lantligare luft" och sällskap. För varje dag som går blir jag mer och mer less på min boendesituation och klättrar i princip på väggarna när jag är ensam hemma..
Nu har vi intresseanmält oss på 2 lägenheter och det lutar åt att vi får gå på visning på en av dom iallafall. Jag räknar inte med att vi kommer få den lägenheten, men det känns iallafall lite som en ljusning att det äntligen börjar dyka upp lägenheter vi kan tänka oss att bo i... Hålla alla tummar ni har för oss!

Natten förflöt i samma lugna mak som de tidigare.. Nu har jag bara två nätter kvar och sen blir det back to normal. Eller normal och normal... snart börjar sommhysterin - neddragningar av vårdplatser och ny personal och nya läkare = halvt kaos... Måtte veckorna fram till semestern gå fort nu!

Det allra första bandet jag såg på min allra första festival (Arvikafestivalen 2002) var Tribeca, ett numera insomnat elektroband med Lasse Lindh i spetsen, och jag tyckte att det var sjukt bra. 8 år har passerat och jag tycker fortfarande att dom är lika bra nu som då. Och Teenage kommer jag nog aldrig kunna tröttna på!

Ja, som ni förstår är jag fortfarande nattuggla, därav tystnaden här. Den här helgen är jag dessuom helgarbetande nattuggla och då är man mer asocial än vanligt... Man sover och jobbar and that's it!
(Lyckades dock klämma in lite social liv igår när hjärtat mitt fyllde år. Hans föräldrar och morföräldrar var på besök så vi åt middag tillsammans. Som tur är har dom förståelse för att jag inte är tiptop just - Davids mamma är sjuksköterska själv och dessutom så var det samma visa förra året när David fyllde år... Nästa år ska jag nog försöka vara ledig...)

Nu sitter jag och väntar på att få bege mig till tåget (1,5 timma kvar...heh..) så man får avverka sista nattpasset för den här helgen. Hoppas på lite mer action än vad det varit föregående nätter.. Sen är det bara 2 nätter kvar (onsdag och torsdag) så är nattarbetandet över för denna gången. Och som vanligt kommer jag, trots allt, att sakna det lite...

On drygt en timma är det dags att trampa iväg till jobbet igen och jag kan bittert konstatera att ännu en dag passerat utan att jag gjort något vettigt av den... Tre dagar med toppenväder och jag har suttit ute i solen i 30 min. Bra jobbat.

Inledde dagen med en timmas massage. Kan inte påstå att det var speciellt skönt, men det hade jag inte väntat mig heller. Det kryllar av knutor i min stackars rygg... Ska dit på onsdag igen så hoppas vi att min massör får loss det värsta då. Efter massagen gick jag hem och sov och sen var det bara att bege sig till Linköping. Så ja, det var den dagen det...

 

Igår firade jag och David hans stundande födelsedag (han fyller imorgon) med en middag på Bello's. Kan ha varit den bästa middagen jag ätit någonsin - så himmelskt gott! Åt ugnsbakad lax och så chokladfondant till efterrätt. Helt gudomligt. Och toppenbra service! Det blir garanterat fler besök där! :)

 

Äh, jag vet inte varför jag envisas med att krysta ur mig ett tråkigt inlägg för så jag lägger ner nu. Tjingeling!

Den här dagen hade kunnat börja bättre - för det första sov jag längre än vad jag hade räknat med. Det krävdes visst 12 timmars sömn för att jag skulle bli (relativt) normal igen. Sen gick hårfärgningen åt skogen igår så jag fick börja dagen med att springa och köpa ny färg. Dessutom har jag ont i halsen och har massor att göra innan jag ska åka till Linköping, så min plan på att lägga mig i en park med en bok och njuta av solen får vi skjuta upp till nästa sommar eller så.
Vad är det för vits med lediga dagar om man ändå inte får utnyttja dom som man vill?

Idag har jag verkligen gått runt i koma. Kom i säng 08:30, klockan 12:30 var jag tvungen att gå upp för ta mig till frissan. Och det var ju inte direkt så att jag sov som en stock dom där 4 timmarna... Vakande en gång i halvtimman och trodde att jag försovit mig, suck. Skulle gärna krypa ner i sängen och sova nu men jag håller på att tvätta så jag måste hålla mig vaken till kl 21 iallafall...

Har som sagt gjort ett mycket välbehövligt besök hos Annelei idag. Hon klippte bort en hel del hår så nu är det lite mer hanterbart igen. Hade en betydligt värre utväxt än jag trodde, är nu precis blond på sidorna! Ser skitkul, jag har ju inte sett mitt blonda hår ordentligt på typ 8 år... Men det kommer att försvinna redan ikväll.


(Idag har vi intresseanmält oss på en lägenhet, yey! Det har ju inte direkt varit överflöd med lägenheter lediga där vi vill bo, detta är den första på typ 2 månader.. Så nu håller vi alla tummar och tår att våra köpoäng räcker och att lägenheten är något att ha!)

Jaha, då var vi tillbaka i bubblegumbrain-tillstånd igen. Har sovit alldeles för dåligt idag och har huvudvärk och känner mig bakfull... Men trots detta känns det bra att ha flytt in i nattdumman igen.

För att vakna till lite lyssnas det just nu på Ultravox. (Som nu är bokade till Forever young-turnén, soooo sweet! Måste införskaffa biljetter snart så jag inte missar detta!)

 

Dom ska för övrigt ha cred för sina videos, helt underbara :D

Första juni...tänk, nu är det sommar på riktigt!
Har känt mig allmänt låg och lite apatisk under helgen, därav brisen på blogginlägg. Och nu har jag gått in i min (ordinare) nattperiod, så därför kommer det bli lite tyst här ett par veckor framöver, sorry about that.

Här kommer iallafall en liten update sen sist:
Var ju på födelsedagskalas hos Erik och Elina i lördags och det var mycket trevligt även om jag blev jättetrött vid 01-snåret och i princip somnade i soffan...heh...
I söndags såg jag och D färdigt säsong 2 av True Blood och vi har redan abstinens! Tur att det tydligen bara är 2 veckor kvar till säsong 3 börjar... Vi hade en trevlig diskussion om True Blood på festen förresten, när serien (någon gång) är slut måste jag läsa böckerna!
Fick min klänning till bröllopet idag (Soho's har återigen varit rekordsnabba med leverans, underbart!). Den är aningens stor över bysten men jag tänkte kolla vad det kostar att sy in den hos en skräddare. I värsta fall funkar den som den är. Så nu återstår bara inköp av accesoarer och ev skor :)

Och så den roligaste updaten av alla - idag bokade jag och David en resa till Alanya, Turkiet i slutet av juli :D Det ska bli så skönt att få semester på riktigt, att verkligen kunna koppla av... Och nu kanske tiden fram till semestern går lite fortare också när man har något att se fram emot :)