SOUNDTRACK

För ett antal år sedan (skulle tro att det var sju år sedan) fick Jay-Jay Johanson en stor hit med Automatic lover, en låt som jag älskade på den tiden och som håller än idag. Men det dröjde fram till för något år sedan innan jag upptäckte att det var en cover (snacka om att ha dålig koll...) - originalet kom redan 1978 och framfördes av Dee D. Jackson.

Jag anser att Jay-Jay har lyckats göra en cover som slår originalet med hästlängder - både musik och sång är bättre, och även om videon till originalversionen är rätt underhållande så är Jays-Jays bra mycket snyggare.
Döm själva!

VS

Snart blir det sängen för mig, eftersom att vädret satt kollektivtrafiken ur spel så måste jag gå upp vid halv 8 för att ta mig till Linköping. Inget vidare kul.
Men först täntke jag bjuda på en cover :)

1963 spelade Johnny Cash in Ring of fire som skrevs av hans stora kärlek June Carter. Nästan 30 år senare, närmare bestämt 1990, spelade Social Disortion in en betydligt punkigare version av låten.
Denna gången måste jag nog säga att det är dött lopp. Originalet är ju en riktigt klassiker som man inte kan tycka illa om, men lite lam är den trots allt. Social Disortion har gjort ett riktigt bra jobb med att piffa upp låten lite, men inte så pass mycket att den på något sätt överglänser originalet. Så ja, jag tycker att båda två är precis lika bra. Lyssna själva :)

Johhny Cash

VS


Social Disortion

Nu har jag suttit och gått igenom bilder i nästan en timma och jag orkar verkligen inte fixa ett inlägg just nu... Det får bli senare eller imorgon. Men jag bjussar på ett cover-inlägg istället :)
Denna gången handlar det om låten Halo. Originalet står Depeche Mode, covern kommer från Timo Räisänen. Jag måste erkänna att innan jag hörde Timos version så hade denna låt passerat mig ganska obemärkt förbi. Det var en av alla dessa DM-låtar som jag tyckte vara ganska tråkiga helt enkelt. (Idag förstår jag inte hur jag kunnat tycka det, nu anser jag att den lätt platsar in på top 20). I alla fall hörde jag Timos version och blev helt kär. Dels i låten, dels i Timos sätt att sjunga den. Så ja, jag måste nog säga att även denna gången slår covern originalet.

Depeche Mode 

VS

 

Timo Räisänen

Då var det dags att avhandla en cover igen, tycker ni inte? Denna gången handlar det om en av mina absoluta favoritlåtar Tainted love. Som bekant är det ju synthpop-duon Soft Cell som har gjort låten känd. 1981 kom deras version men originalet spelades in redan 1964 och sjungs av Gloria Jones.
Det har gjorts ett 20-tal covers på Tainted love och jag har hört dom flesta av dom men Soft Cells version är helt klart den som tilltalar mig mest (och det beror ju inte alls på min kärlek till 80tals-synthpop, nej nej...) Och att jag anser att den är myckte bättre än originalet behöver jag väl inte ens berätta?

VS

Rätta mig om jag har fel nu, men visst har covers fått en ganska dålig stämpel inom många musikkretsar? Det är liksom inte okej att uppskatta en cover mer än originalet. Hur kommer sig detta egentligen? Personligen tycker jag att det här med covers är väldigt roligt! Det finns så mycket mediokra låtar där ute som blir toppenbra så fort en annan artist sätter tänderna i dom. För att inte tala om alla låtar man hört genom åren som man inte ens visste var covers för långt senare. (Jag vet att ni råkat ut för det också, försök inte förneka det nu!)

Min lilla passion för covers måste ju självklart avhandlas här i bloggen. Först ut är den fantastiska låten Electricty. Originalet står den brittiska synthpopgruppen OMD (Orchestral Manoeuvers in the Dark) för och kom ut redan 1979. Det har gjorts fler än 1 cover på Electricity men den jag tänker ta upp här kom 1996 och är signerat av de norska futurepoparna Apoptygma Berzerk. Det var deras version jag hörde först och det tog mig några år att upptäcka att det var en cover.

I mitt tyckte slår nog originalet lite högre, mitt hjärta slår lite hårdare för 80-tals synthpopen än för futurepopen just nu. Men det är marginellt. Apoptygmas version är galet bra och jag anser än idag att det faktiskt är en av deras bästa låtar!
Döm själva :)

VS






(Det fanns tyvärr ingen rolig video till Apoptygmas version)

Dagens låt är en Depeche-låt som jag verkligen skulle vilja höra live (will never happen though). Jag brukar ofta gå runt och småsjunga lite på Route 66, det är sån härlig rytm i den. Grym låt helt enkelt!

Jag får lite skamset erkänna att jag inte hade en aning om att låten var en cover, det upptäckte jag för bara någon dryg timma sedan... Originalet gjordes tydligen av Nat King Cole och har ett litet annorlunda sound..
Jag måste säga att jag helt klart föredrar DM's uppfräschning.